Grundfärger

Svart, brun och blå är de olika färgerna en kanin kan ha. Även gul kan räknas hit, gula färger beter sig dock märkbart annorlunda än de färger som inte är gula. Detta pga. att de är färgade av av ett annat färgpigment (phaeomelanin istället för eumelanin). Dessa färger kan sen i kombination med varandra och olika muterade egenskaper skapa en uppsjö av olika kombinationer. Viltgrå är den "urfärg" som alla kaniner hade en gång i tiden.

Svart: den omuterade varianten av enfärgat där endast det svart eumelanin produceras.
Brun (c): anlag som bestämmer om kaninen är svart eller brun. Brun färg beror på att melanocyterna som producerar färgpigment producerar brunt eumelanin istället för svart. Detta anlag kan även ge upphov till rubinglans i pupillen.
Blå (d): anlag som "späder ut" färgen genom att pigmentkornen blir större och färre och mer ljus kan reflekteras igenom. En svart kanin blir blå och en brun kanin blir egern (lilaaktig).
Gul (b): anlag som gör att eumelaninet (svart eller brunt) inte går hela vägen ut till hårspetsen utan ersätts av gul färg (feomelanin) på vägen ut. På en enfärgad kanin ser man grundfärgen i ansikte, buk, ben och sidor pga. pälsen är kortare där. (Zobelanlaget (am) som finns att läsa om under 'A-locus' kan ge en liknande teckning, men av en annan anledning.)

fet stil = godkända färger i nordisk kaninstandard

Klicka på bilderna för fler bilder och information om färgen!

 

Viltfärg
G_, har viltzoner och bältesindelade strån

Enfärgat
 avsaknad av viltfärg och viltzoner, gg

Otter
avsaknad av viltfärg (har viltzoner), gogo el. gog

 

 En viltfärgad kanin har vita till cremefärgade viltzoner under magen & svansen, under käken, runt ögonen, i öronen och i nosen. Täckhåren är uppdelade i fem bälten, topparna är färgade i grundfärgen, dvs. svart på en viltgrå. Mellanfärgen är gul och kan vara olika bred, vilket ger olika nyans i färgen.  Nackkilen är rödbrun.

 En mutation (g) har gjort att viltteckningen försvunnit och kaninen är helt färgad i grundfärgen.
g är en recessiv gen som måste finnas i dubbel uppsättning för att komma till uttryck.

En annan mutation har endast reducerat bältesindelningen men viltzonerna finns kvar.
go
är recessiv under viltfärg (G) men dominant över enfärgat (g)

Svart

Viltgrå
A_ B_ C_ D_ G_

Svart

A_ B_ C_ D_ gg

Otter svart
A_ B_ C_ D_ go_

Brun
(cc)

Viltbrun

A_ B_ cc D_ G_

Havana
(brun)

A_ B_ cc D_ gg

Otter brun
A_ B_ cc D_ go_

Blå
(dd)

Viltblå

A_ B_ C_ dd G_

Blå

A_ B_ C_ dd gg

Otter blå
A_ B_ C_ dd go_

Brun/Blå
(cc/dd)

Lux
(gråblå)

A_ B_ cc dd G_

Egern
(marburger egern)

A_ B_ cc dd gg

Otter egern
A_ B_ cc dd go_


Gulanlaget är sammankopplat med att kaninen får så kallad slöja; mörkare partier i ansikte, öron och på sidorna, läs högst upp på sidan om varför. Detta syns ej väl på de viltfärgade varianterna. De gula färgvarianterna presenteras här nedan då de ofta skiljer sig mycket i utseende från de ovanstående.

 

Gul
(bb)

Viltgul

A_ bb C_ D_ G_

 

Madagaskar
(rödbrun)
A_ bb C_ D_ gg

 

Otter rödbrun
A_ bb C_ D_ go_

Gul/Brun
(bb/cc)

Viltkanel

A_ bb cc D_ G_

Kanel

A_ bb cc D_ gg

Otter kanel
A_ bb cc D_ go_

Gul/Blå
(bb/dd)

Viltisabella

A_ bb C_ dd G_

Isabella
(gulbrun)

A_ bb C_ dd gg

Otter isabella
A_ bb C_ dd go_

Gul/Brun/Blå
(bb/cc/dd)

Viltbeige

A_ bb cc dd G_

Beige

A_ bb cc dd gg

Otter beige
A_ bb cc dd go_

Lite mer om viltfärg och enfärgat:
Viltfärg är vildformen G på G-locus. Anledningen till att stråna är uppdelade i bälten är för att produktionen av eumelanin stängs av och sätts på under stråets utväxt, under de perioder eumelninproduktionen är avstängd producerar istället det gula färgämnet phaeomelanin som ger mellanfärgen. Läs mer om eumelanin och phaeomelanin under lite genetik. När allelen g som ger enfärgat förekommer i dubbel uppsättning så kommer pigmentcellerna (melanocyterna) "felaktigt" att producera eumelanin hela tiden och stråna blir helfärgade.

Till startsidan