Ordlista
Fler genetiska begrepp finns förklarade på genetiksidan!
Saknar du något ord i ordlistan? Hör av dig till admin@kaninfarg.se eller fyll i formuläret på kontaktsidan.

Allel
 
Alternativ form av en gen i ett locus, det kan finnas flera olika allelvarianter till samma locus, men endast två kan finnas samtidigt. T.ex. så finns på B-locuset allelerna B, Be, bj och b. Den ena är ärvd från mamman och den andra från pappan.
Bottenfärg Färgen på pälsen närmast huden. På viltfärgade kaniner är det bältet närmast huden som visar bottenfärgen.
Brokning Ett vitfläcksanlag, se vitfläcksanlag
Buk

 
Det som vetenskapligt benämns 'buk' är nedre magregionerna inne i en kropp, dvs. tarmar, magsäck, inre könsorgan mm, men när man inom kaninvärlden talar om buk menar man ofta undersidan av kaninen, dvs. magen.
Bältesindelning






 
På viltfärgade kaniner är täckhåren indelade i normalt fem bälten i olika nyanser. Det ger upphov till att stråna ser randiga ut och färgen ser lite spräcklig ut. Bältena har olika färger och nyanser beroende på vilken färg kaninen har. Anledningen till att bältens bildas är att produktionen av olika färgpigment stängs av och sätts på under stråets utväxt. Bältet längst ut är färgat i kaninens grundfärg. Är grundfärgen svart blir topparna svarta och kaninen är viltgrå (som på bilden).

En bra och en dålig bältesindelning.
Chinchilla Ett färganlag, se A-locus
Dalmatiner En teckning, se 'Brokning' under vitfläcksanlag
Dolt anlag
 
Ett recessivt anlag som finns i enkel uppsättning på ett locus syns inte utanpå utan sägs vara dolt. Man kan tex. säga att en kanin har dolt anlag för brun färg (havanna) om den har Cc på C-locus som styr brun färg.
Dominant anlag
 
Ett anlag, eller allel, som är dominant på sitt locus. Syns både som homozygot (dubbel uppsättning) och som heterozygot (enkel uppsättning). "Finns det så syns det". Skrivs med STOR bokstav. Exempel: Allelkombinationen på Bb på B-locus. Här är anlaget B (normal pigmentering) dominant över b (gul färg), så kaninen blir inte gul, men har anlag för det.
Eumelanin
 
Det färgpigment som ger svart och brun färg. Det finns alltså svart eumelanin och brunt eumelanin. I människovärlden har mörkhyade människor mer eumelanin en ljushyade och det är eumelanin som ger svart eller brunt hår. Läs även om feomelanin.
Fenotyp Det vi ser, den iakttagbara/mätbara egenskapen, fenotypen påverkas av genotyp och miljö.
Feomelanin/
phaeomelanin
 
Det färgpigment som ger gul/röd färg. I människovärlden har ljushyade människor mer feomelanin än mörkhyade och det är feomelanin som ger rött hår och fräknar. Stavas ibland phaeomelanin. Läs även om eumelanin.
Fjäril

 

 

 

En del av ansiktsteckningen runt nosen hos vissa scheckteckningar.
Färgkod

 
En kod med bokstavspar som visar vilken färg en kanin har och vilka färger den har anlag för. Man kan sällan med säkerhet ange en helt korrekt kod för en kanin utan man talar om den 'kända' färgkoden. De anlag man inte känner till skrivs med understreck (_).
Genotyp
 
Den genetisk uppsättningen, hur individen ser ut genetiskt. Påverkas ej av miljö utan är samma hela livet,
Godkänd färg
 
Färg (eller teckning) som finns beskriven i Nordisk Kaninstandard och därför är godkänd för utställning.
Heterozygot
 
Hetero = olika. Har genen  i enkel uppsättning (olika alleler på ett locus). Är man heterozygot för en recessiv färggen så syns det inte utanpå.
Holländsk teckning En teckning, se vitfläcksanlag
Homozygot
 
Homo = lika. Har genen i dubbel uppsättning (samma allel på ett locus). Är man homozygot för en recessiv färggen så syns det utanpå.
Hotot En teckning, se vitfläcksanlag
Japanteckning En teckning, se B-locus
Järnfärg Ett färganlag, se B-locus
Korsningsschema
 
Rutschema där man med hjälp av föräldrarnas färger kan räkna ut vilka färger ungarna kommer att få och hur stor andel av varje färg som är trolig, läs mer på genetiksidan. Kallas även 'punnet square'.
Letal Dödlig, ej livsduglig. T.ex.. letal gen: en gen som gör att kaninen ej är livsduglig.
Loci Plural för locus, (se 'locus')
Locus
 
Plats på kromosomen, betecknas med ett bokstavspar, ett genpar. Varje locus står för en (eller flera) egenskaper på individen.
Lutino Ett färganlag, se övriga färger
Mantelteckning En teckning, se 'Brokning' under vitfläcksanlag
Mask Viss teckningar, som zobel, ger upphov till mörkare färg i ansiktet, sk. mask.
Mellanfärg
 


 

På en viltfärgad kanin är täckhåren indelade i fem bälten (se 'bältesindelning'). Mellanfärgen är den första färgen ovanför bottenfärgen, den är beige till rödbrun och kan variera i bredd. Därefter följer två tunnare fält i bruna nyanser och sen kommer topparna med grundfärgen längst ut. Grundfärgen är t.ex.. svart på en viltgrå, blå på en viltblå osv. Om bältet med mellanfärg är väldigt tunt så kan bältesindelningen (se bältesindelning) vara svår att se och kaninen får dålig schattering (se schattering).
Mutation

 
Genförändring som orsakas av DNA-kedjan blir felavläst när den kopieras för att bilda nya celler. Har ej nedärvts från föräldrarna men nedärvs till avkommorna om det sker i en könscell och det är en genförändring som inte är letal, dvs. dödlig.
Nackkil
 
På ottrar och viltfärgade kaniner finns en ljus viltzon i den mjuka pälsen precis bakom öronen, den kallas nackkil.
Otter

 
En typ av teckning där en enfärgad kanin har viltzoner utan att ha bältesindelad täckfärg. Teckningen är vit med cremefärgade till gula kanter. Teckningen kan även vara helt vit pga. chinchilla- eller zobelanlag och kallas då 'white' eller orange pga. rödförstärkningsanlag och kallas då 'tan'.
Phaeomelanin Se Feomelanin
Pigment Färg. Färgpigmentet som ger pälsfärg är melanin.
Polygener Gener som består av flera locus och därför kan förekomma i olika grad.
Pärling/pärlning
 
Kallas schatteringen på rasen Perle Egern. Man har då nästan avlat bort mellanfärgen på viltfärgen och istället för en tydlig schattering syns en pärlning i färgen.
Rasavel Avel där man avlar rent utan att korsa raser.
Recessivt anlag
 
Ett anlag, eller allel, som är recessiv på sitt locus, syns endast i homozygot form (dubbel uppsättning). "De små måste vara två för att synas utanpå". Skrivs med liten bokstav.
Reducera Avlägsna, ta bort.
Rubinglans




 
På zobelfärger och bruna (havanna) färger kan man ibland se att pupillen skiftar i rubinrött.
Ryssteckning En teckning, se A-locus
Rödförstärkning Ett färganlag, se polygena anlag
Sadel En del av ryggteckningen på zobel och zobelsiames.
Schattering Den synliga 'spräcklighet' som uppstår i pälsen hos viltfärgade kaniner pga. bältesindelningen.
Scheck Några olika teckningar, se 'Brokning' under vitfläcksanlag
Selektiv avel
 
Avelsstrategi där man medvetet under lång tid avlat för att förstärka en viss typ av gen för att få individerna i en population så lika som möjligt.
Siames En teckning, se 'Zobel' under A-locus. Mer korrekt 'zobelsiames'.
Silver Ett färganlag, se polygena anlag
Skaf Står för 'Sveriges KaninAvelsFöreningars riksförbund' ---> Hemsida
Slöja De mörka partierna som framträder på enfärgade gula kaniner som madagaskar och sallander. Kallas även för slör.
Sotning
 
Mörka toppar på gula viltfärger (som viltgul och bourgogne). Ett färgfel som ger poängavdrag på utställning.
Standarden

 
En skrift som beskriver detaljerat hur en t.ex. viss färg eller ras ska se ut. Sysslar man med rasavel är det meningen att man ska avla sina kaniner mot standarden. Nordiska Kaninstandard betraktas lite som kaninvärldens bibel och finns att köpa genom Skaf.
Tan se otter
Undertecknad

 
En tecknad kanin med mindre vit teckning än vad standarden tillåter. T.ex. en manteltecknad med för lite vitt. Ofta säger man tvärtom, att en med för lite färg är övertecknad, men då det muterade anlaget k ger vit färg så är det, per definition, det vita som är teckningen.
Viltstrimma
 
En tydlig kant mellan mörk och ljusare färg som kan ses gå längs sidan på vissa viltfärger. Speciellt på gula viltfärger är det vanligt.
Viltzoner
 
Ljusa partier som uppträder på buken, insidan av benen, nackkilen, under svansen och käken, i öronen och nosen och runt ögonen. Viltzoner framträder på ottrar och viltfärgade kaniner.
Vitscheck En teckning, se 'Brokning' under vitfläcksanlag
White se otter
Wideband

 

 

 

När mellanfärgen hos viltfärgade kaniner är extra bred säger man att de har wideband. Detta påverkas av ett recessivt anlag (w) som i dubbel uppsättning ger wideband. Wideband är önskvärt på vissa färger som tan, då anlaget ger ljus bottenfärg på buken. Tvärtom är det även icke önskvärt på en del färger där bottenfärgen på buken ska vara mörk.

Viltröd med resp. utan wideband
Wienerteckning En teckning, se vitfläcksanlag
Zobel En teckning, se A-locus
Ål

 

 

 

En del av ryggteckningen hos vissa scheckteckningar.
Ögonring

 

 

Den ljusa ringen (viltzonen) runt ögonen på ottrar och viltfärgade.
Övertecknad

 
En tecknad kanin med mer vit teckning än vad standarden tillåter. Tex. en manteltecknad med för mycket vitt. Ofta säger man tvärtom, att en med för mycket färg är övertecknad, men då det muterade anlaget k ger vit färg så är det, per definition, det vita som är teckningen.

Till hemsidan